Och när man trodde allt
var okej
rasar det
igen
jag är för trött för dethär
men försöker andas i takt
med dina steg
som närmar sig
allt blir så
jävla dåligt
och ingen förstår
ändå
Kanske ska det bli slut
på dethär
och enbart
bilder som
folk
förstår innebörden av
(jag orkar inte!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
du lilla älsklingen min, när man ska göra något så här stort som kommer bli så jävla fett, så får man räkna med lite grus i skon. Allting kan inte flyta på även om man vill, svälj snorloskan fast än att det känns för jävligt och tänk på att du och louise har det grymmaste projektarbete i hela skåne!
det kommer bli bäst, jag önskar att jag var hos dig så jag kunde krama dig och säga att du är bäst och att du ÄR just så kreativ som du önskar att du var.
Jag vet att tvivel är en del av dethär, det får man nog alltid ta. Men jag hatar när det är saker som man inte kan styra över. Jag och Louise kommer göra det så jävla bra, det är bara jobbigt att inte veta....hur det egentligen blir, om det jag gör är bra (och du vet att jag inte fiskar efter kommentarer "nej, du är ju så duktig, Fia. Säg inte så", för det är inte det det handlar om. Fan att Louise ska vara så duktig, värsta prestaionsångesten.
Skicka en kommentar