Måndag

För det kanske handlar om avundsjuka
kanske handlar det om kärlek
(jag vet inte vad jag föredrar)

Något jag önskar
något som inte rör sig
och aldrig andas

Ändå känner jag pulsen
ändå känner jag ditt andetag i mitt öra
din puls i min mage
även om jag vet att du inte är
inne hos mig

Jag har blivit så jävla tråkig
inget går isönder
inget knakar
för jag lever i framtiden
som är förra årets ord

Måndag

Klipp av mina fingrar
slit ut mina stämband
väck mig när jag sover som djupast
(annars kommer jag aldrig komma ihåg dig)

För det är nu jag skrapar fingrarna mot tinningen
Det är nu jag undrar hur trappuppgången såg ut igår
och var jag är idag

Du tror att jag är offret
när det är du som får dina hälsenor utslitna

Jag har aldrig menat väl

vi lever inte
och jag vet att det inre saknar smärta
och jag vet att du inte är där

Om du rör min navel dör du
om du försvinner så knastrar det
i radion
som jag slängde

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fredag

När staden bullrar
och jag inte tänker klart
eller inte alls

Jag har andats ut
och tänker därför
på nya saker

Jag vill släppa det
så sjukt mycket
för att det är så
det ska vara

Samtidigt så tyst
samtidigt så jävla lite
sen en viskning
och du är här igen
men du ska inte komma längre
in
(jag har lovat mig själv det)

Du säger att allt är
lätt
när allting
är fel

Även om jag inte hör
när jag själv säger det

tisdag

jag önskar att jag lyssnade på mig själv
men jag vet inte när det är möjligt

För jag tror att jag blir manipulerad
gång på gång
eller så är jag kanske
det som jag aldrig borde vara
(rädd)

För fettet bubblar upp
gång på gång
och påminner mig om
vad jag är värd
för kvantitet är det som
betyder

Jag pratar om ett as
ett as som
jag inte borde
tycka något om
men som jag gör

men allt det handlar om
är att jag ska lita
på mig själv
och dig

För du säger så jävla mycket
och jag är bara tyst

"ljug och kyss mig hårt en sista gång"

tisdag

Varför jag inte kan vara okej
varför jag inte kan vara lugn
En rädsla
Denna jävla rädsla

Jag förstår inte
och ska nog börja
leva i det förflutna

Jag börjar förstå hur jag fungerar
men har ingen aning om hur jag
ska förstöra det

Tonårstjejen finns kvar
som alltid
och skrapar med naglarna mot ytan

Det var nog längesen jag tänkte
och jag hoppas att dethär är bra
för jag orkar inte tvivla längre

Nu finns det ingenting
som håller mig kvar
mer än väntan på något gott

- Posted using BlogPress from my iPhone