Onsdag

och timmarna drar iväg
som om det vore
en saga

Jag vakar med musik
som jag aldrig kommer
vara en del av


Nuet
är en del av mig
och jag
kanske får storhetsvansinne


Jag är en del av dethär nu
och vad ni än säger
så ser jag det fantastiska




Blod som jag inte ens
visste fanns
sipprar långsamt fram
från ådror
som har skapats av
dig



vi existerar
en klyscha kommer att sägas


men ljug mig inte rätt upp i
ansiktet

Fredag

Och när man trodde allt
var okej
rasar det
igen

jag är för trött för dethär
men försöker andas i takt
med dina steg
som närmar sig



allt blir så
jävla dåligt
och ingen förstår
ändå





Kanske ska det bli slut
på dethär
och enbart


bilder som






folk











förstår innebörden av





(jag orkar inte!)