Torsdag

Jag är så jävla rädd för att förlora dig

Du är den jag behöver
ha hos mig
när världen skakar

Vinden blåser upp mina armar
dem når nästan himlen

Sen faller dem
och du hjälper mig upp

Jag är så mesigt mesig
men jag låter det vara så
ibland

För jag vet att vi båda behöver höra det
även om jag bara viskar det till dig
när jag är full

Jag slår mitt huvud i stolpen
och du skrattar

sen slutar du
(det slutar alltid någon gång)

Och jag är så jävla rädd
för jag vet att det kommer ta slut

Kastar mitt huvud mot andra sidan rummet
men det händer ingenting


Ingenting.