Jag har alltid sett mig själv som elak
jag har lätt för att gråta nu
Jag klarar inte av ensamhet
samtidigt som det är det jag söker
(annars hade jag haft dig)
och alla gånger
vi skrev ner
vad vi kände
och gav över det
sådana tillfällen
kommer jag aldrig finna
någonstans
nu
Du försvann
och försöker komma tillbaka
och jag har inget emot det
men det kommer inte bli samma
känsla
i
våra
rörelser
Din hud knastrar
under mina naglar
tro inte att jag glömt känslan
av hur du la
lyckoljud
i mitt öra
You are not alone
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar