kan inte säga så mycket mer
än att jag är nere
för saker som egentligen är bra
men jag kan inte släppa
verkligheten
och saker som
sätter sig som nålar
under naglarna
Försöker se framåt
det är det som finns
men ser inget
som är så lätt
som jag aldrig
trott att det var
allt är omöjligt
det har jag vetat hela tiden
men jag vågar inse nu
att om jag
sträcker på mig
utan haka
så kan jag
dethär
Men var fan ska jag börja
inget jag gjort hjälper mig
nu
Inget jag känner
gör mig hel
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar