En fika med farmor

Igår var jag hemma hos famor, ibland kan jag inte låta bli att bli irriterad på henne och hennes ärlighet. Igår sa hon "jag tyckte du var lite rund i somras men nu verkar du gå ner igen" och jag blev så överraskad, är det bara farmor som vågar säga sådant? Kanske är det just det som är så skönt med henne, hon är ärlig och jag kanske inte borde bli irriterad.

Senare tog vi en fika och jag frågade henne om det var något som hon ångrar att hon inte gjort, hon tänkte efter lite och sedan sa hon "njae...eller jag hade nog viljat dansa mer" och jag bara log, hon var så lätt på det. Vi började prata om hennes ungdom, om killen som inte tyckte om att dansa, om farfar, om statusproblem, om sex och massa annat. Hennes ögon glänste när hon berättade om danserna på lördagskvällarna och allt det som hörde till. Jag vet att detta låter så tråkigt och bla bla bla men jag önskar, verkligen önskar, att jag hade kunnat se henne, när hon dansade och hur hon var då. Hon kanske var lika ärlig då som nu, så nej, jag ska inte irritera mig på det där längre eftersom jag tror att hon är den enda som vågar säga om jag har gått upp i vikt eller äter för onyttigt (hon trodde jag skulle börja äta mer weinerbröd när jag blev vegetarian, istället för biff liksom) eller något annat negativt.

Hur som helst älskar jag min farmor och jag ska på maskerad ikväll. Jag ska vara en glamourkvinna, tror det blir lite 50-tal över henne, hon blir vacker. Så senare drar divan iväg med sitt mouserrande vin, ikväll är jag underbar